Utredning av professor Petri Kuoppamäki: Ställningen för landskapens nationella servicecenter bör omvärderas i vård- och landskapsreformen
KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
16.1.2018
Får publiceras kl. 10.00
Utredning av professor Petri Kuoppamäki:
Ställningen för landskapens nationella servicecenter bör omvärderas i vård- och landskapsreformen
Enligt regeringens proposition till Riksdagen med förslag till landskapslag ska landskapen i framtiden ha tre nationella servicecenter: servicecentret för lokal- och fastighetsförvaltning Landskapens lokalcentral Ab, servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning Hetli Oy samt servicecentret för informations- och kommunikationstekniska tjänster Vimana Oy. Landskapen och dottersammanslutningarna skulle i princip vara skyldiga att använda dessa servicecenters tjänster.
Petri Kuoppamäki, professor i företagsjuridik, har på uppdrag av Kommunförbundet, Finlands kommunstiftelse och de kommunägda bolag som producerar ekonomi- och personalförvaltningstjänster utrett hur den föreslagna produktionsmodellen för centraliserade stödtjänster överensstämmer med konkurrenslagstiftningen, EU:s regler för statligt stöd och upphandlingslagstiftningen.
I utredningen har det också bedömts hur den produktionsmodell som är under beredning påverkar marknaden och konkurrensen samt kommunernas och landskapens möjligheter att i fortsättningen få stödtjänster som är ändamålsenligt, effektivt och ekonomiskt anpassade till lokala och regionala behov.
I professor Kuoppamäkis utredning har dessa frågor granskats i fråga om det planerade servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning Hetli Oy. De andra nationella servicecentren verkar också ha strukturellt mycket liknande juridiska problem, bedömer Kuoppamäki i sin utredning.
Servicecentren är problematiska både ur ett juridiskt och marknadsmässigt perspektiv
- Konkurrensen mellan tjänsterna inom ekonomi- och personalförvaltning skulle minska betydligt jämfört med nuvarande situation om servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning Hetli Oy inrättas. Hetli Oy skulle eventuellt också få en dominerande ställning på marknaden på grund av skyldigheten att använda dessa tjänster som det redan finns ett stort utbud av i de existerande kommunala och privata företagen, säger Kuoppamäki.
- I tjänster av detta slag är det överhuvudtaget svårt att påvisa den ekonomiska nyttan av en centralisering som genomförts med en ämbetsverkslogik. Arrangemanget står också i strid med det allmänna målet för vård- och landskapsreformen, dvs. att marknadsmekanismer ska utnyttjas i produktionen av offentliga tjänster, påpekar Kuoppamäki.
Det är meningen att Hetli Oy ska ha en så kallad in-house-ställning i förhållande till landskapen, och då skulle landskapen skaffa tjänster direkt från Hetli Oy utan konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen. I och med att landskapen enligt lag skulle vara skyldiga att använda Hetli Oy:s tjänster kan det ifrågasättas om landskapens bestämmande inflytande över Hetli skulle uppfyllas på det sätt som förutsätts av en organisation i in-house-ställning enligt upphandlingslagen och upphandlingsdirektivet, som förpliktar Finland.
- I fråga om kapitaliseringen av Hetli Oy kan det också finnas problem som gäller reglerna om statligt stöd. I vilken omfattning de anknutna enheterna omfattas av reglerna om statligt stöd avgörs i sista hand i EU-domstolens rättspraxis, säger Kuoppamäki.
Valfrihetstjänsterna tillhandahålls på marknaden oberoende av bolagiseringsskyldighet
Professor Kuoppamäki har också utgående från konkurrenslagstiftningen och lagstiftningen om statsunderstöd bedömt den mekanism i valfrihetslagen som skulle göra det möjligt för landskapets affärsverk att parallellt med företagen producera social- och hälsovårdstjänster inom ramen för valfriheten utan att bolagisera verksamheterna.
Riksdagens grundlagsutskott förutsatte i juni 2017 att det i lagstiftningen inte ska tas in en skyldighet för landskapets affärsverk att bolagisera de tjänster som landskapet producerar inom ramen för valfriheten.
- För tillämpningen av EU:s konkurrensbestämmelser och bestämmelser om statligt stöd är det inte själva bolagiseringen som organisationssätt som är väsentligt utan om det produceras valfrihetstjänster i landskapets affärsverk på marknadens villkor, påpekar Kuoppamäki.
- Eftersom det är meningen att landskapen i valfrihetstjänsterna ska konkurrera med privata företag på marknadens villkor, innebär det att tillämpningsområdet för EU:s konkurrensregler utvidgas till de social- och hälsovårdstjänster som produceras inom ramen för valfriheten.
EU:s övervakning av statligt stöd hör exklusivt till Europeiska kommissionens befogenhet. Medlemsstaterna får inte verkställa stöd som kommissionen inte godkänt.
Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt utlåtande om förslaget till valfrihetslag ansett att på grund av osäkerhetsfaktorerna kring de statliga stöden borde det meddelas till kommissionen att förslaget till valfrihetslag innehåller element som eventuellt gäller statligt stöd.
Professor Kuoppamäki har kommit till samma slutsats i sin utredning.
Bilaga: Utredningen i sin helhet i PDF-format (på finska).
Närmare upplysningar:
Petri Kuoppamäki, professor i företagsjuridik, docent i handelsrätt och rättsekonomi, tfn 040 754 0003
Jari Koskinen, verkställande direktör, Finlands Kommunstiftelse, tfn 044 976 4225
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, Kommunförbundet, tfn 0400 850 232
Lauri Lamminmäki, relationsdirektör, Kommunförbundet, tfn 050 303 8379
Mika Kantola, verkställande direktör, KuntaPro Oy, tfn 040 831 6409
Finlands kommunstiftelse är en stiftelse som inrättades av Finlands Kommunförbund år 2017.
Kontakter
Pi Krogell-Magnitiedotuspäällikkö / kommunikationschef
Tel:+358 50 522 5953pi.krogell-magni@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Dokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum